Nyckelskillnad - Funktionalism vs konfliktteori
Funktionalism och konfliktteori är två perspektiv som används i sociologin mellan vilka en viss skillnad kan identifieras. Sociologi är en disciplin inom samhällsvetenskapen som studerar det mänskliga samhället och gruppbeteendet i samhället. I sociologin används många perspektiv för att förstå det mänskliga samhället. Genom varje perspektiv används ett annat tillvägagångssätt för att förstå samhället. Funktionalism, konfliktteori och symbolisk interaktion är huvudperspektiven. I den här artikeln kommer vi att uppmärksamma funktionalism och konfliktteori. Funktionalism och konfliktteori använder en makrotillvägagångssätt för att förstå samhället. Huvudskillnaden mellan funktionalism och konfliktteori är att samhället i funktionalismen förstås som ett system som består av olika underavsnitt som har specifika funktioner. Å andra sidan,konfliktteorin förstår samhället genom de sociala konflikter som uppstår på grund av den ojämlikhet som råder bland olika sociala klasser.
Vad är funktionalism?
Som nämnts i inledningen ser funktionalismen samhället som ett system som är skapat av olika delar. Varje del har en specifik funktion i samhället. Låt oss förenkla detta. I samhället finns det sociala institutioner som utbildning, religion, familj, ekonomi och den politiska institutionen. Varje institution har en specifik funktion som bidrar till samhället eller annars systemet. Om man blir dysfunktionell påverkar detta inte bara den institutionen utan också det mycket sociala systemet också. Det är därför som vissa funktionalister jämför samhället med människokroppen.
Funktionalister som Talcott Parsons betonar särskilt vikten av social ordning. I varje samhälle är det viktigt att bibehålla status quo så att samhället kan fungera effektivt. När denna sociala ordning inte upprätthålls resulterar den i ett tillstånd av konflikt och oordning i samhället. Detta kan uppstå på grund av de problem som uppstår inom en viss institution eller ett antal institutioner. Till exempel, i tider med sociala revolutioner går den sociala jämvikten eller den sociala ordningen förlorad.
Ett annat koncept som betonas av funktionalister är kollektivmedvetenhet. Enligt Durkheim är samhället möjligt på grund av enighet bland människor. Detta är resultatet av det kollektiva medvetandet som hänvisar till samhällets vanliga tro. Dessa lägger grunden för funktionalismen.
En staty av Emilie Durkhiem
Vad är konfliktteori?
Konfliktteorin belyser att olika grupper inom samhället har olika intressen som kan leda till konflikt. Det finns många grenar av konfliktteori där marxismen har en unik position. Marxismen belyser betydelsen av den ekonomiska faktorn. Enligt Karl Marx uppstår konflikter i samhället på grund av ojämlikhet mellan olika sociala klasser.
En annan tolkning av konfliktteorin härrör från Max Weber, som betonar att andra faktorer än ekonomi är faktorer som makt och status också viktiga. Som du kan se presenterar både funktionalism och konfliktteori en synpunkt när det gäller att närma sig samhället. Det finns dock en skillnad mellan de två perspektiven. Detta kan sammanfattas enligt följande.
Karl Marx
Vad är skillnaden mellan funktionalism och konfliktteori?
Definitioner av funktionalism och konfliktteori:
Funktionalism: I funktionalismen förstås samhället som ett system som består av olika underavsnitt som har specifika funktioner.
Konfliktteori: Konfliktteori förstår samhället genom de sociala konflikter som uppstår på grund av den ojämlikhet som råder bland olika sociala klasser.
Funktioner för funktionalism och konfliktteori:
Syn på samhället:
Funktionalism: Samhället betraktas som ett system som består av olika delar.
Konfliktteori: Samhället betraktas som en kamp mellan olika klasser på grund av ojämlikhet.
Närma sig:
Funktionalism: Funktionalismen använder en makrotillvägagångssätt.
Konfliktteori: Konfliktteori använder också en makrotillvägagångssätt.
Betoning:
Funktionalism: Funktionalism betonar samarbete.
Konfliktteori: Konfliktteori betonar konkurrens.
Bild med tillstånd: 1. Le buste d'Émile Durkheim 03 Av Christian Baudelot [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons 2. Karl Marx Av John Jabez Edwin Mayall [Allmän domän], via Wikimedia Commons
