Återhämtning mot icke-återvinningsskuld
När en bank eller finansiellt institut beviljar lån kräver de att en tillgång ställs som säkerhet för lånet, vilket vanligtvis är den tillgång eller egendom som lånefonderna användes för att köpa. Säkerheten som ställs till banken används av banken för att återkräva eventuella förluster i händelse av att låntagaren försummar sina lånebetalningar och inte kan fullgöra sina förpliktelser. På detta sätt fungerar säkerheter som en försäkring för långivare. En bank kan bevilja olika typer av lån för olika ändamål. Dessa lån kan delas in i två typer; resurs och non-recourse. Artikeln ger en tydlig förklaring av de två olika typerna av skulder och förklarar likheter och skillnader mellan regress- och icke-regresskuld.
Vad är en regeringsskuld?
En resursskuld är ett lån för vilket en tillgång eller fastighet ställs som säkerhet. I händelse av att låntagaren försummar sitt lån har långivaren befogenhet att besvara säkerheten och återkräva sin skuld från tillgångens försäljningsintäkter. Om intäkterna från tillgången är otillräckliga för att återkräva lånebeloppet kan långivaren dock ta beslag på låntagarens övriga tillgångar, t.ex. saldon på bankkonton, löner, hus, fordon osv. befogenhet att återkräva hela det förfallna beloppet genom att följa andra tillgångar som låntagaren äger.
Vad är en icke-regeringsskuld?
En icke-regresskuld är exakt motsatsen till en regresskuld. Om låntagaren inte betalar sitt lån kan långivaren använda den pantsatta tillgången som säkerhet för att återkräva eventuella utestående skulder, men långivaren har dock inte befogenhet att följa andra tillgångar som innehas av låntagaren. Om den pantsatta tillgången inte täcker hela lånebeloppet har långivaren inget annat val än att bära förlusten. Ett lån utan resurs föredras av en låntagare eftersom det ger en känsla av säkerhet att långivaren inte kan beslagta någon annan egendom som låntagaren äger och hans skuldförpliktelser slutar med tillgången som pantsattes som säkerhet. Å andra sidan är icke-regresskulder inte gynnsamma för en långivare som kan behöva absorbera en del av förlusten.
Vad är skillnaden mellan regeringsskuld och icke-regresskuld?
Skillnaden mellan olika typer av skulder ligger i tillgångarna som en långivare kan sträva efter för att återkräva förluster i händelse av att en låntagare inte uppfyller sina låneförpliktelser. I både regresskuld och icke-regresskuld kan långivaren få tillbaka förluster genom att sälja bort tillgången som ställdes som säkerhet. I händelse av att den pantsatta tillgången inte täcker hela lånebeloppet är alternativen för långivaren under en regresskuld mer fördelaktiga än för en icke-regresskuld. I en regresskuld kan långivaren gå efter alla andra tillgångar som låntagaren äger tills hela beloppet återvinns. I en icke-regresskuld kan långivaren bara återkräva beloppet från tillgången som säkerhet och måste drabbas av den förlust som uppstår på grund av skillnaden. Låntagare föredrar att ta lån utan resurs. Dock,räntorna på sådana lån är högre och är vanligtvis endast tillgängliga för individer eller företag som har mycket hög kreditvärdighet och lägsta sannolikhet för fallissemang. Dessutom kan ett icke-regeringslån bevara låntagarnas andra tillgångar, men vid fallissemang skadar låntagarens kreditpoäng, vilket är detsamma för fallissemang på regresskulder.
Sammanfattning:
Återvinning av skulder mot icke-återvinning av skulder
• När en bank eller ett finansiellt institut beviljar lån kräver de att en tillgång ställs som säkerhet för lånet. Säkerheten som ställs till banken används av banken för att återkräva eventuella förluster i händelse av att låntagaren inte betalar sina lånebetalningar.
• I en regresskuld kan långivaren återkräva lånebeloppet genom att sälja ut säkerheten, och om detta inte täcker hela beloppet kan långivaren gå efter alla andra tillgångar som låntagaren äger tills hela beloppet återvinns.
• En icke-regresskuld är den motsatta av en regresskuld. Om låntagaren inte betalar sitt lån kan långivaren använda tillgången som säkerhet för att återkräva eventuella utestående skulder. Ändå har långivaren inte befogenhet att följa andra tillgångar som innehas av låntagaren.
• Låntagare föredrar att ta lån utan resurs. Räntorna på sådana lån är dock högre och är vanligtvis endast tillgängliga för privatpersoner eller företag som har mycket hög kreditvärdighet och lägsta sannolikhet för fallissemang.
• Långivare föredrar resursskulder medan låntagare föredrar icke-regresskulder.