Löfte mot hypotekering
Företag och privatpersoner lånar medel av ett antal skäl, inklusive bostadslån, fordonslån, utbildningslån, lån för investeringar, expansion, affärsutveckling och operativa krav. För att banker och finansinstitut ska kunna bevilja medel till låntagare måste det finnas någon form av försäkran om att de lånade medlen kommer att återbetalas till långivaren. Denna försäkran erhålls när låntagare erbjuder en tillgång (som säkerhet) av motsvarande eller högre värde än lånebeloppet till långivaren. Om låntagaren inte uppfyller sina skyldigheter har långivaren medel för att återkräva eventuella förluster. Följande artikel tar en närmare titt på pant och hypotekation och belyser deras likheter och skillnader.
Vad är ett löfte?
Ett pant är ett avtal mellan låntagaren (eller part / person som är skyldig medel eller tjänster) och långivaren (part eller enhet som medlen eller tjänsterna är skyldiga till) där låntagaren erbjuder en tillgång (pantsätter en tillgång) som säkerhet för långivaren. I pantsättning levereras tillgången av pantsättaren (låntagaren) till pantsättaren (långivaren). Långivaren har lagligt innehav av den pantsatta tillgången och har rätt att sälja tillgången om låntagaren inte kan fullgöra sina låneförpliktelser. För att återkräva det belopp som ska betalas ut till långivaren säljs tillgången och låntagaren beslaglar intäkterna. I händelse av att det finns ett överskott kvar efter att tillgången sålts och förfallet belopp återvinns, återförs det till pantaren (låntagaren). Långivaren har dock begränsat intresse för den pantsatta tillgången,med undantag för lånefall.
Löften används ofta i handelsfinansiering, råvaruhandel och inom pantindustrin.
Vad är hypotekering?
Hypothecation är en avgift som skapas för tillgångar som är rörliga såsom fordon, aktier, gäldenärer etc. I hypotekationen förblir tillgången i låntagarens besittning. I händelse av att låntagaren inte kan göra förfallna betalningar på sina låneförpliktelser måste långivaren först vidta åtgärder för att äga nämnda tillgång innan den kan säljas för att återkräva förlusterna.
Ett mycket vanligt exempel på hypoteser är billån. Bilen eller fordonet som hypotekas till banken kommer att vara låntagarens egendom, och om låntagaren försummar lånet får banken fordonet och avyttrar det för att återkräva det obetalda lånebeloppet. Lån mot aktier och gäldenärer hypoteseras också till banken, och låntagaren måste behålla rätt värde i lager för lånet.
Löfte mot hypotekering
Huvudlikheten mellan de två termerna är att både pant och hypoteksläge är relaterade till upplåning av finansiella institut. Långivaren behöver ekonomisk försäkran om att låntagaren kommer att betala tillbaka sitt lån. Om låntagaren inte kan betala sitt förfallna lån behöver långivaren någon form av säkerhetskudde som kan användas för att återkräva förlusterna. Det är här villkoren pant och hypotekation kommer in. Ett pant är ett avtal mellan låntagaren och långivaren där låntagaren erbjuder en tillgång som säkerhet för långivaren. Långivaren har lagligt innehav av den pantsatta tillgången och har rätt att sälja tillgången om låntagaren inte kan fullgöra sina låneförpliktelser. Hypothecation är en avgift som skapas för tillgångar som är rörliga såsom fordon, lager,gäldenärer där tillgångarna förblir i låntagarens besittning. När låntagaren återvinner förfallna belopp måste långivaren först ta över tillgången innan den avyttras.
Vad är skillnaden mellan hypotekering och löfte?
• Ett pant är ett avtal mellan låntagaren (eller part / person som är skyldig medel eller tjänster) och långivaren (part eller enhet som medlen eller tjänsterna är skyldiga till) där låntagaren erbjuder en tillgång (pantsätter en tillgång) som säkerhet till långivaren.
• Långivaren har lagligt innehav av den pantsatta tillgången och långivaren har rätt att sälja tillgången om låntagaren inte kan fullgöra sina låneförpliktelser.
• Hypothecation är en avgift som skapas för tillgångar som är rörliga såsom fordon, lager, gäldenärer etc. I hypotekationen förblir tillgången i låntagarens besittning. I händelse av att låntagaren inte kan göra förfallna betalningar på sina låneförpliktelser måste långivaren först vidta åtgärder för att inneha nämnda tillgång innan de kan säljas för att återkräva förluster.
